-
Barnuppfostran och uppmuntran
Plöjde ju igenom kapitlet om uppmuntran i Växa – inte lyda tidigare i veckan. Jag vet ju om det men att det ska va så svårt.
Han nämner ett lysande exempel: barnet som klättrar upp på en sten och ropar: – Mamma! titta! Man kan då reagera på tre sätt.
1. Va för du där uppe? Det är farligt! Du kan ramla ner!
2. Va duktig du är!
3. Ohh, va spännande! Ser du jättelångt bort nu?Alternativ ett behöver jag nog inte skriva något om. Alternativ två är väl det vanligaste och kan tyckas vara superbra. Men. Det man bekräftar är prestationen. Den gången barnet inte lyckas klättra upp på stenen är han alltså inte duktig. Å barnet lär sig att man måste prestera för att vara duktig och få uppmärksamhet. Alternativ tre är det som är jättesvårt! Men lyckas man bekräftar man och uppmuntrar barnet känsla och upplevelse.
Lady Dahmer skriver mycket klokt om genus och uppfostran (och mycket onödigt dumt provocerade också tyvärr) och här är en lista på alternativ till ordet duktig. Väl värt att läsa! Å när jag ändå håller på att länka finns här en bra text om hur man uppmuntrar ett bra beteende.